Två Micke är en Micke för mycket...

...det anser iallafall Sara!

Galet rolig natt in the Ghetto
Sara och Grisen är nu två blommor, en säng och en toastol fattigare efter gårdagens julfirande;)

Och här ligger vi nu.
Jag, Sara och Sommarvik.
Sara uppdaterar Thilda som missade gårdagen och gnäller över att hon har skavsår på armarna för att det är så trångt här i sängen.
Sommarvik låter som en ångvält och luktar som en spritfabrik.
Och jag, jag ligger i mitten och väntar på att SarasGris ska komma från tränningen med pizza!!!


En mysig lördag med andra ord ♥



Någon "Bullmamma" blir jag aldrig!


Lite bilder från julbaket som ägde rum här förra veckan.

Jag och lilla Melker bakade lussebullar






När vi geggat klart och jag hade städat köket kom Kia och Therese hit och skitade ner igen.
Det årliga pepparkaks baket...






Såhär såg det ut 3:e advent när flickorna och jag hade tomteverkstad.




Detta ska alltså föreställa dendärrudolf med mullen enligt ella?!


Nä någon bullmamma blir jag aldrig, dethär är inte riktigt min grej lixom...

PussoKram 


















Tillslut brister det anntar jag...


Nu är det slut på spritdrickande för min del!
En trasig människa blir inte helare av en flaska whiskey...

Detta har jag lärt den hårda vägen.
ÅNGEST!

Tina och Ella kom för att skappa tomtesnoppar, vaginor, bobbisar och någon "hög" som Bella kallade rudolf?!

Mellan allt flams och trams kring våra marsipan figurer försöker vi att nysta i gårdagens kaos.
Vi går igenom Mias telefon tyckte Tina.
Hujeda mig!
Det hade jag kunnat vara utan...

Får trösta mig med att medelandena i "utkast" var hundra resor värre än de som gick iväg.
Det vill inte säga lite.

Jag joinar Ellas klubb och avsäger mig spriten ett tag framöver


På Återseende


Tell me...


I can´t help of wondering,
Where did I go wrong?



Det stavas K A R M A
Nu måste jag bara fort komma på vad det är jag gjort så att jag kan ställa allt till rätta?!





 

Vad gör man av alla dessa kännslor?


Det hjälper inte att gråta
Det hjälper inte att skrika
Det hjälper inte att önska
Det hjälper inte att tänka: Om bara inte...


Jag vet att imorgon när jag vaknar ser verkligheten fortfarande lika dan ut.

Det gör så ont!!!


Det var aldrig min mening att såra dig?!

Nehe vad va meningen då?

Jag kan inte förstå att det verkligen är sant.
Att du av alla människor kan göra såhär mot mig.
Att du inte ens kan visa mig den respekten att vara ärlig om det.
Du som alltid har varit så duktig på att tala om för andra hur man ska leva sitt liv.
Vad som är rätt och fel.
Kanske är dags att du ser dig själv i spegeln?

Han betyder inget för mig och det förvånar mig inte ett dugg att han kan göra en sånhär sak.
Kunde han inte visa mig respekt när vi levde ihopp förväntar jag mig inte att han plötsligt skulle göra det nu.
Men du?!
Jag kan verkligen inte förstå...
Har du verkligen en sådan längtan efter att få vara som mig?
Ha det jag har?
I så fall tycker jag bara synd om dig!

Allt som ni gör nu har jag redan gjort med honom!
Jag har burit hans barn, funnits där för honom när hans liv rasade, lärt känna hans familj och blivit älskad av honom innan du ens viste att han existerade.
Har du tänkt på det?

När du kysser honom tänk då på att jag vet precis hur det känns att kyssa honom.
När han håller om dig på natten tänk på alla nätter han har hållt om mig.
När han säger att han älskar dig tänk då på att det var mig han älskade först...


Hur kan du göra såhär?
Jag är din syster, ditt kött och blod. Han bara en av miljoner där ute....

Jag vet inte vad som gör ondast...
Vetskapen att det sårar dig mer att du inte kommer att få vara tillsammans med honom än det sårar dig att veta hur illa du gjort mig, eller det faktum att du fick mig att känna det som att jag tar ifrån dig din chans att vara lycklig med någon som du aldrig hade rätt till från första början...

Du är den enda som jag alltid har kunnat lita på till 110 procent
Om jag inte kan lita på dig vem kan jag då lita på?


Du har föralltid förstört det speciella band jag alltid trott att vi haft.
Jag hoppas att det var värt det...


För dethär förlåter jag dig aldrig!!!





Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig....




Mycket att förlora
Mer att vinna...(?!)

Det är aldrig någon som påståt att livet är enkelt



RSS 2.0